sandramedk

Har idag kört upp det sista grejerna till Karlstad, nu är det bara kläder och småkrafs kvar. Känns pirrigt, allt känns pirrigt, hela livet känns pirrigt! Jag känner också magont, någonslags värkande oro som jag inte kan sätta fingret på exakt vad det är. Sökte på mig själv idag på eniro, jag är ju inte längre skriven i Hassle, känns också konstigt. Men med skräckblandad förtjusning ser jag fram emot detta, jag tror verkligen på det här! Nu tar jag nästa steg.