er om ursäkt för dåligt uppdaterande. Har varit i skolan klockan åtta varje dag den här veckan och har tidigast lämnat skolan vid halv sex, idag kändes det som det lossnade lite vilket känns väldigt skönt. Men samtidigt ska jag inte klaga, vi läser inverstering och finansiering just nu vilket innbär matte matte matte och det har jag faktiskt "saknat" (om man kan säga det) sen gymnasiet. Här får ni en riktigt tråkig bild sen säger jag godnatt för idag!
ålig uppdatering idag med det har ledit till en helt färdig hemtenta, en hel dag tillgodo. Dett är måndag imorgon vilket innebär skola klockan åtta. På kvällen ska jag och Johanna köra ett Bodypump-pass ute på Färjestad, jag hälsar dig härligaste träningsvärk välkommen!
ej, nu lägger jag undan hemtentan. Twliligt New Moon gick visst på tv fick jag se. Soundtracket till den filmen lyssnade jag på fram och tillbaka från Vietnam (inte hela vägen). Väldigt många fina låtar, HÄR är min favorit.
Nej nu kommer sorglig scen ...
Dricker lingonte ur min nya muminmugg som var en julklapp
om ni kanske märkte i det senaste inlägget så är jag åter på plats i Karlstad. Snälla mamma skjutsade upp mig igår med alla väskor så jag slapp ta bussen. Pappa som senare på kvällen var påväg hem från Norge stannade till så att vi han ta en fika. Efter detta skjutsade de ner mig till stan, där jag mötte upp Isabelle.
Färjestad spelade mot HV71 igår, detta ville vi (läs jag) gärna se på stor tv. Efter en sväng in på O'learys etc etc hamnde vi tillslut på Pitchers. Efter matchen som förövrigt slutade med vinst till FBK så gick vi vidare till Korriander, där beställde vi in en drink som jag under hela kvällen inte kunna sluta tänka på. Den smakade som något jag inte smakat förut, jag tror att den kallades Falken (?). Efter detta bestämde vi oss för att jag skulle följa med Isabelle hem och kolla på hennes nya lägenhet. På vägen svängde vi in på Mc Donalds för att vi fick cravings för jordgubbspaj. Vi mötte världens drygaste personal som "glömde" lägga in pajerna i ungnen. Vi skulle vänta åtta min, väntade säker trettioåtta min, MEN vi fick gratis kaffe!
Väl hemma hos Isabelle så drack vi te och kikade runt i hennes fina, nya lägenhet med trägolv. Sen av någon anledning kom vi in att prata om geografi och att diskutera om hur många landskap Sverige hade (google sa tjugofem). Att komma på dessa blev kvällens projekt, här ska jag visa er:
Lägg märke till min detaljerade bild av Sverige. Jag ska vara ärlig att säga att för att komma på de två sista landskapen så var vi tvungna att ta hjälp av Atlas, men ärligt talat, vem bryr sig om Ångermanland och Västmanland?
tt det kan vara så svårt att ta tag i skolan när man har haft lyxen att ha lite lov. Nåja, känner inte så stor stress över hemtentan, har kanske två sidor kvar och jag har tills på måndag på mig. På måndag tror jag dessutom att jag får tillbaka resultatet på Skatterätten, det är jag däremot lite nervös över.
Nu ska jag ta tag i mitt liv, leta fram väskan och börja packa lite. Imorgon skjutsar mamma upp mig till Karlstad, det med blandade känslor. För tillfället känns det mest skönt.
Vill också visa er mina REAfynd som jag gjorde igår i Skövde då jag hade tjugo minuter att döda.
ör ungefär tre år sedan gick jag till optikern för att göra en synundersökning som var obligatorisk för att få kunna börja övningsköra med bil. Min dåvarande optiker fick "plötsligt" se att jag hade, som han kallade det, darrningar i mina ögon. Glasögon hjälpte inte, mitt problem var (är) att jag kan inte få mina ögon att fokusera.
Efter detta skickades jag fram och tillbaka mellan ögonläkare, neurologer etc. Först skickades jag till KSS där jag träffade en hemsk läkare. Hon var otrevlig, dum och brydde sig inte alls. Jag förstod inte vad som hände när hon började prata om att det eventuellt var något som inte var som det skulle i min lillhjärna. Hon sa att det var viktigt att jag snabbt fick göra en hjärnröntgen. Jag frågade henne då vad som värst skulle kunna hända, hon svarade att jag kunde ha en hjärntumör. Jag hamnade i chock. Chocken släppte inte förrens senare på dagen då jag mitt på skolgården fick syn på mina vänner som spelade tennis. Jag blev hemskickad och hämtad av mamma.
I flera veckor gick jag runt och mådde avskyvärt, för efter röntgen fick jag vänta ytterligare en tid innan jag fick svar på resultaten. När väl resultaten kom och det visade sig att det inte var tal om någon tumör blev jag så lättad att jag grät, mina vänner planerade senare en liten "Grattis-du-har-ingen-hjärntumör-middag" och livet kändes underbart.
Läkarna sa att att jag fick leva med mina darrningar, sjukdomen kallas nystagmus. Så var det med det. Men nu drar ruljansen igång igen. Min nya optiker sa idag något i stil med "- Jag blir så trött på läkare som inte gör sitt jobb". Hon tyckte att de borde grävt djupare i utredningen så nu har hon skickat en remiss till en ögonläkare i Karlstad så att jag ska få komma dit och de ska undersöka mig igen.
Direkt började känslan av oro att gräva i min mage, då kör vi igen!
j oj, vaknade för en timme sedan ungefär, så länge har jag inte sovit på flera år. Kunde absolut inte sova igår, tände lampan och läste ett kapitel och ett kapitel till.. flera gånger.
Ska in till stan och hämta mamma i eftermiddag för att vi ska till ett ställe som jag verkligen hatar. Vi ska till optikern och göra varisin synundersökning. Jag vet exakt vad de kommer att säga, Använder du inte glasögon?.. Varför inte?.. Bla Bla.. Dina ögon skakar.. Bla Bla.. Sjukdom?.. Jag. Vet.
ilka recensioner filmen har fått. En dag. Boken ska tydligen vara ännu bättre? Jag läste de två första kapitlen i boken idag men bestämde mig för att kolla på filmen först, jag kunde helt enkelt inte hålla mig. Jag hade väldigt höga förväntningar speciellt eftersom Jim Sturgess spelar Dexter. Jim Sturgess har en stor roll i Across the Universe, en film som jag fullkomligt älskar. Jag kurade ner mig i soffan tillsammans med mjölk, knäck och Sillen (katten inte fisken). Jag har bara fyra ord att säga:
Jag är fullkomligt knäckt.
Filmen var så otroligt dyster i princip hela tiden. 80% hysteriska snyftningar - 20% hjärtbultningar. Jag blev näst intill vansinning i scenen i slutet på filmen där Emma kommer cyklande, musiken är sådär lite ledsam och man förstår direkt att hon kommer skadas på något sätt, i värsta fall dö. Jag läste en recension av filmen där det stod att man kan se denna film en kväll när man är lite deppig, HAR JAG FÅTT TAG PÅ FEL FILM ELLER?! Det känns som jag vill hoppa i Klarälven direkt.
ftersom detta är den lataste dagen i mitt hittils gångna liv så kanske ni kan klura ut vad svaret blev på mammas fråga när hon tidigare idag frågade ifall jag ville följa med ut och titta till stugan i Brommösund. Jag vet inte ens om hon fick ett direkt svar, mer ett trött "Njjaaaeeehh...".
Nu har jag under den senast halvtimmen pratat med henne tre gånger på telefon då hon inte kan få igen dörren till stugan. Det är helt knas den där dörren. När vi senast var där, på nyårsafton, så stod vi säkert i en kvart innan vi tillslut fick igen dörren genom att knacka lite, viska lite ramsor, sprida ut lite salt längs med tröskeln, ja ni vet, vanliga husmorstips. Sen märkte jag ganska direkt att jag hade lämnat en bit av min jacka kvar därinne. Det blev att låsa upp och spendera den närmaste kvarten med att försöka stänga den igen, det gick tillslut. Men med tanke på det humöret min kära mor verkar ha just nu så gissar jag på att det går lite sämre för henne. Jag borde nog gå och sätta på lite kaffe tills hon kommer hem, kanske kan värma upp hennes troligtvis kalla högerhand..
fter att igår vaknat upp av att fjortontusen bongotrummor trummade på min skalle och självaste Saharaöknen hade byggt bo i min mun, blev det en halv-halv pizza och sedan hem till föräldrarna för att få en lugn stund med mig själv, min huvudvärk och mitt illamående. Men så blev inte riktigt fallet. Istället möts jag av två söta små tjejer när jag kommer innanför dörren, Elsa springer fram och ger mig en bamsekram och strax därefter Klara som definitiv ska upp i famnen. Ärligt talat tänkte jag tanken att hämta hörselskydd och gå in och lägga mig under täcket, men det kunde jag ju självklart inte. Istället visade det sig att barnskrik/skratt/gråt var en riktig dundermedicin mot "dagen-eftethet".
Denna dag tänker jag tillägna soffan, Sillen och skogaholmslimp-smörgåsar.
Tack och farväl 2011, mitt tjugoförsta år på denna jord, det känns jävligt bra att bli kvitt dig. 2012 jag välkomnar dig, jag tror vi kommer ha det riktigt bra du och jag, du kommer förhoppningsvis bjuda på:
En fin fjärde termin i Karlstad tillsammans med tjejerna
Många mysiga och fler stunder med Elsa & Klara (flyttar till Mariestad)
En utomlandstermin i USA/Austarlien/Kanada
Ett härligt år helt enkelt med övervägande Underbara stunder!
Elsa är tre år, hon kommer enligt henne själv att tappa en tand när hon fyller sex. Hon älskar farmors pannkakor och när faster Sandra målar hennes naglar i regnbågens alla färger. Hon älskar att gunga och smöra sin smörgås alldeles själv. Jag träffade henne under ett halvt dygn nu i helgen och det är inget snack om saken, det är givet. Hon kommer växa upp till världens mysigaste, vackraste, smartaste och mest genomsnälla person. Varför vet jag det här? Därför att jag har bevis:
1. Hon ger dem bästa pussarna och kramarna - kramarna är hårda och ordentliga och pussarna är mest blöta
2. Ni ser ju, hon är ju en skönhet redan idag (Jag flätade hennes fem olika flätorna, det räckte inte med varken en, två, tre eller fyra flätor utan FEM skulle det va. Elsa valde metodiskt ut de bästa gummisnoddarna, alla i färgen grön)
3. När hon och mamma skulle lämna mig uppe vid bussen för att jag skulle åka tillbaka till Karlstad så tittade hon lite fundersamt på mig och frågade: "- Är du inte ledsen nu?" (Mamma hade sagt till Elsa att jag var ledsen eftersom jag inte hade möjlighet att träffa dem senast de var hemma i Mariestad) - Omtänksam och genomsnäll!
4. Bevis nummer fyra, kanske det starkaste av dem alla. Hon ber mig höja volymen på radion för hon säger att hon inte hör, sen börjar skrutten sjunga med till självaste "Välkommen in" med Veronica Maggio.
Elsa & Klara - Det finns ingenting jag inte skulle göra för er!
Har nu placerat hela min trötta kropp i soffan och tänker stanna här resten av kvällen. Jag ska läsa Elle, titta på halv åtta hos mig och Schulmans Show. Detta har jag baskenimej förtjänat. Har idag först och främst varit uppe och pluggat vid åtta, vid tio for jag in till skolan för att förbereda vår redovisning som vi hade vid ett. Vi fick två av tre poäng, blev besvikna först men nu känns det bättre. (med "vi" menar jag, vi, min grupp, jag talar inte om mig själv i tredje person, så cool är jag inte än) Efter detta kom jag hem och har pluggat fram tills nu. Känner mig lite snurrig i huvudet. Imorgon är det upp igen, klockan åtta..
- Du OcH jAg, KäRa RiKeS lAg! - (rim, som jag kom på alldeles nu, woop)