Klockan stod på halv åtta och upp for jag ur sängen och satte direkt igång att checka av min to-do-list som jag skrev igår kväll. Men först klickade jag på teven för att ha Vakna med The Voice på i bakgrunden, vilket program, vilken morgon! Ringde mitt försäkringsbolag och ändrade min adress. Ringde Försäkringskassan för att ändra bostadsbidraget. Installerade skrivaren för att kunna skriva ut bostadsbidrags-pappren igen. Lite jobbigt yes. Satt ett bra tag och försökte klura ut vad jag skulle kryssa i, skriva till och bocka av. Letade runt i hela lägenheten efter hyreskontraktet som jag sedan hittade precis framför mig. Sen gav jag upp, ska ringa pappa ikväll, han kan nog hjälpa mig. Skrev ett inte så jättetrevligt mejl till KBAB (idioter!) och frågade ifall jag behövde ha någon mer kontakt med dem. De sa nej. Tack och hej! Ringde Claratappen och bokade in mig på plasmagivning imorgon förmiddag.
Nu har jag stannat upp, känt efter och kommit på att min kylskåp är tomt och att jag bara har ätit ett äpple idag. Men lyckligtvis får jag ett sms av Isabelle som frågar ifall vi ska käka mat på stan lite senare. Mycket passande. Jag och Sara har stora förväntningar om ikväll. Tänk, ett helt år sedan man var en nervös nolla..
Första natten jag sover ensam i Herrhagen, Karlstad. Sara har precis knallat hem till sig och lampan funkade inte ute i hallen. Det finns tre fönster som tjuvar och banditer kan ta sig in igenom och två utav dem ser jag inte ens från min plats i sängen. Jag borde kanske sova i soffan i natt så att jag har lite översikt. Den engelska (otroligt löjliga!) versionen av Wallander visas på tv. Borde byta kanal men fjärren ligger i sängen och det innebär att jag måste stiga ner på golvet och vem ligger kanske gömd under soffan? Jag kanske borde hoppa från soffan till sängen, då slipper jag i vilket fall golvet. Jag är mörkrädd.
Det är inte ofta jag har beslutsångest. Faktum är att jag oftare har ångest för att jag inte kan (av rent praktiska skäl) ta ett beslut just då, eftersom det är fullt omöjligt. Jag är inte den som velar mellan vanilj- eller chokladglass, mellan vänster och höger eller gas eller broms. Jag vill göra ett val och leva efter det. Men när jag tänker tillbaka på den här sommaren så har jag förändrats helt i mitt beteendemönster. Helt plötsligt är det väldigt svårt att göra ett val och definitivt att trycka antingen på gasen eller bromsen.
Det finns så mycket beslut man tvingas ta precis just nu. Även ifall man inte är redo så skapas din framtid i varje sekund som går. Det är först nu efter denna sommaren som jag verkligen har förstått att tiden GÅR fanilmej, vill man ha nåt gjort, om man VERKLIGEN vill ha nåt gjort så är det nu eller aldrig. Det går inte att vänta, jag tänker inte vänta. Mer.
Det kallas nyårslöften men jag har skapat mig själv ett höstlöfte. Jag ska ha fullt upp den här hösten, så fullt upp att jag knappt hinner tänka efter. Jag ska endast fokusera på det som är viktigt och det som jag mår bra utav. Jag ska samtidigt ha roligt på ett sätt som jag tycker om. Jag ska inte tvinga mig själv, för att jag borde, utan jag ska välja min livsstil efter hur jag mår just den dagen. Carpe diem och vad fasen det heter. Jag gillar att ha olika avstamp i livet och detta är precis ett sådant. Ett avstamp, en början. Jag välkommnar hösten!
Ändrade planer för kvällen. Pga sjukdom och ointresse blir det ingen tur till Skövde ikväll, lika bra det, "gresar (grisar) ska inte ha roligt" säger ju uttrycket. Jobbar till åtta och sen ska jag möta upp Christine och Kajsa, kanske Eve? Undrar just vad vi ska hitta på..
Ska bli så JÄVLA skönt att komma bort lite, ska till Karlstad hela helgen och ska träffa några utav dem jag saknar allra mest. Sen blir det ju flytt också, ska ta bilder och visa er efter helgen. Men nästa vecka kommer bli fullspäckad, jobb fyra dagar, Klara och Elsa på besök och sen ska vi fira tjugoåringen Evelina på lördag.
Alltså kan det nog bli lite snålt med uppdateringen den närmsta tiden, men ni som läser är vana, jag kommer tillbaka. Det gör jag alltid. På ett sätt eller ett annat.
Bye Bye min första lägenhet, bilden är tagen i en tentaperiod.
1. Bagare Bengtsson bakom berget bakar bara brända bullar. Just precis, mina bullar fick en aningen svart färg. Bara en aningen. Fan också!
2. Att släppa en kettelbell på smalbenet var mer eller mindre plågsamt ärligt talat, det var en sexa men kändes som en tolva. Fan också!
3. Hittade ett nagellack i badrummet som såg sommarfräsch ut. Målade alla mina fingrar tio och när det hade torkat fick jag se vad skrikig färgen var. Nästan lite äckligt. Fan också!
Huslig som jag är lagade jag matlåda nu på förmiddagen i mitt kök i rutigt förklädde samtidigt som en varm bris for genom mitt fönster och jag log (läs: i pyjamas, lite småsvettig och morgontrött).
Gott blev det. Vill ni veta vad det är jag har lagat? Klart ni vill! Kycklingfile som jag skurit i småbitar och stekt i olivolja. Häll över en halv paket philadelphia ost av valfri smak (jag valde tomat och pesto) och lite grädde. Servera med kokt broccoli. Jag sa aldrig att det var komplicerat..
Jag vill ju tro att det finns några få själar där ute som läser mina inlägg och nu behöver jag er hjälp. Jag fyller år på påskafton, 21 år, vad ska jag önska mig? Mamma frågar, pappa fråga, farmor frågar.. Åh, jag kommer inte på nåt. Jovisst jag önskar mig en lägenhet och 4 miljoner och en snygging att vila blicken på, men nä. Hjälp mig! Jag behöver tips på saker som jag dagen efter kommer komma på att jag hade kunnat önska mig. Nu vill jag se kommentarera hagla, snälla för min skull!
Jajamensan, idag är det dags! Ska möta upp Sara inne i stan och sen drar vi mot Norrstrand för att grilla med tjejerna, vi satsar på hamburgare, ett säkert kort! Verkade vara utgång för endel av oss sen men jag och Sara prioriterar hockeyn och BB!
Förresten, har lagt in den sista låten i Favoriter i mars nu, hörde den igår på avslappningen i slutet på pulsen.
Ur avsnittet där Monica och Chandler förväntar sig att bli föräldrar till en liten bebis men märker snabbt att det väntas tvillingar:
Chandler: What do we do?
Monica: What do you mean; What do we do?! Chandler: Twins! Twins! Monica: Chandler, you pannicing! Chandler: Ahaa, join me wont you? Chandler: What do you say, we keep one and then just like.. Have an auction on the other one?
Monica: We can't split them up! Chandler: Why not? We can get each of them, half of a medalion and then yeaaaars later they find each other.. and be reunited! I mean that's a great day for everybody!
Såg precis det sista avsnittet av Vänner. Jag har säkert sett det tjugo gånger men det hjälper inte, snyftar hejdlöst. Linda kom hit igårkväll och stannade nu till i förmiddags, äntligen någon att disskutera Vänner tillsammans med. Vi "lekte leken" att en börjar på ett Vänner-citat och den andra fortsätter.. t.ex:
Phoebe till Rachel: "It's okey Pheebs." Rachel: "Honey, that's your name" Phoebe: "Oh, is that short for Phoebe? I thought that was just something we called each other"
Kanske borde slänga in ett Vänner citat då och då, det vore kanske festligt. Vad tror ni?